Nja, nu kan ja ju tycka att landstinget gräver sin egen grav! Men de verkar inte som att de som bestämmer tycker de, för svaren man får e att de finns inga andra alternativ just nu! Nä ok, så då e de bättre att folket som ändå jobbet här säger upp sig? För de e så de är just nu... O fler kommer de bli, men de verkar inte göra nånting, huvesaken att dagen får ha kvar sin vartredjehelg jobb så verkar inget annat vara intressant! Att natten får jobba mer timmar plus varannan helg de e helt ok... O även vardagar jobar vi helt plötsligt fler timmar, fast bara vi som jobbat natt naturligvis, vi fick en halv timme te varje morgon... O dessutom har de mage att kalla de Hälsoschema :/ Ja bara väntar på den dagen då de kommer på att när vi ändå ska jobba te halv åtta varje morgon istället för klockan sju så kan vi ju göra frukosten oxå.... De e en tidsfråga innan de kommer på de, de kommer va spiken i kistan för en uppsägning kan ja säga. 

O som de e i dags läget så har vi en komplett idiot som ssk oxå, som återkommande ger fel mediciner te fel patienter, inte har nån som helst koll på nånting, skriker o gapar att han minsann inte tar order från "skötar jävlar", gör bort en inför polis o jourpersonal genom att tala om att vi inget fattar osv... Men de e oxå helt ok, för han fick förlängt vikariat... Ja vägrar gå på bedömningar med han, o inte gärna ut te polisen o provtagning heller.... Ibland har ja inget val, men har otroligt snälla arbetskamrater som inte tar fullt så illa upp o får sån ångest som ja som går istället för mig. De skulle va så bra om patienterna själva IVO anmälde när de fått fel mediciner.... Då kankse de bleve lite jobbigt att förklara o försvara varför en sån får arbeta kvar. 

Här e skäms faktorn stor kan ja säga, o ja får sånna ångest påslag så de e inte klokt... Ja me mitt kontrollbehov o fyrkantighet fixar inte de! O grejen e den att själv förstår han inte allvaret i att ge fel medicin te fel patient, de e något han gladerligen skrattar åt sen.... Usch! Alla eller de allra flesta har säkert gett fel medicin nångon, men inte hela tiden o varje vecka. Ja e så otroligt glad ja inte har med mediciner att göra! Hans fel o brister vill ja va så långt ifrån som möjligt.. O där kan han heller inte skylla ifrån sig. 

O inte pratar sanning heller, han kan säga att ex jag sagt en grej fast ja inte ens va där.... Visst känns de tryggt att ha en sån som arbetsledare när man arbetar. Förstår ni nu varför ja har sån ångest???? 

Men saken e den att jag vet inte vart ja skulle arbeta, ja trivs med min arbetskamrater o egentligen tycker ja om jobbet... Ja tycker om att prata o ha patientkontakt. Men de känns som saker o ting bara hopar sig på hög... O hela personalgruppen blir orolig när folk börjar säga upp sig. Sen ja börja har många sagt upp sig. O som sagt de kommer bli fler... Undra hur alternativen blir då? Eftersom de inga andra finns idag enligt de som bestämmer så lär de inte finnas fler när ännu mer personal fattas! De e junte så att de står folk i kö som vill arbeta, o särkilt inte inom psykiatrin men de löser sig säkert. 

Ja tycker så fruktansvärt synd om de som söker te jouren o får vänta i timmatal o sen hamnar de på avdelningar som inte har med deras psykiska ohälsa att göra, för att de e eplatsbrist. Men ändå så ska avdelningar som PIVA inte öppnas igen, utan vi ska effektivisera oss... vilket innebär att man får jobba mer o längre. Men man spar pengar, o de e viktigast av allt! Att patienter o personal far illa spelar ingen roll. 

På nittiotalet sa dojjan Karlsson att välfärden aldrig haft sånna möjligheter att plockas ner som då, o tänk va rätt han hade! 

Ha en bra natt, kram Rampus