Irriterad te tusen, vet dock inte varför... Ingen bra känsla i kroppen alls, allt e åt helvete känns de som. Ryggen går av, knät går sönder, sömnbrist ja ja vette fan! 

Ångesten bara stiger i halsen...... 

De kan va så att ja inte kan hantera situationen ja befinner mig i, ja e så oerhört rädd för att bli kär, dumpad o sen stå här sviken o sårad. Ja e rädd för mig själv kan man väl säga. Ja börjar tycka för mkt om den här personen. Han är snygg som fan, snäll, omtänksam ja ni hör ju... De e för bra för att va sant. Varför skulle han tycka om mig? Lönnfet o äldre..... Ja försöker, a ja försöker så in i helvete att motarbeta mig själv, de går ju sådär kan ja säga. 

Herregud! 

E ja dum i huvudet, e ja över analytiker, e ja lurad, e de en lek, dålig situation, eller vad???? 

Glöm inte att hålla avstånd o ta för i jössenamn inte på er ett munskydd, för de kan vi inte hantera o kränkt blir ni säkert oxå eller så kränker ni nån krake som ni möter.... 

Kram rampus