måndag 2009
Mors dag har gått av stapeln, vi har dock inte hunnit träffas som familj än... De e svårt att få te när alla utom lilleman jobbar helger o olika tider på dygnet! Så på söndag ska vi träffas allihopa! Huvesaken man träffas som familj, sen vilken dag de e spelar inte så stor roll hos oss... Vet inte om vi resonerar så för att vi jobbar helger!
Men nu ska ja berätta om morsdag 2009! De e sista dagen jag är uppe hos min mamma, hemma hos henne innan hon fick åka in o sedan aldrig kom hem igen!
Ja jobbade som vanligt den dagen mors dag var så ja åkte upp på måndagen, dagen efter! Ja hade köpt med en rosa pelargon i en målad lerkruka, som ja stallde på bordet hos mamma... Vi drack kaffe men de smakade inte tyckte mamma o hon var trött, ja sa åt henne att gå o lägga sig en stund! Hon gick o la sig o somnade nästan direkt! Ja visste inte va ja skulle göra så ja tog o började städa, ja tog ut mattorna o dammsög o tvättade golvet, torkade av i köket på bänkar o diskade. Mamma sov hela tiden.
Ja gjorde en ny kanna kaffe o två smörgåsar, franska med falukorv på vilket va mammas favorit, dukade upp på en bricka o bar in te sängen där hon låg! Ja satt på sängkanten o fika med mamma medans hon åt de hon kunde... Sedan sa ja att ja hade städat, mamma vart glad o började gråta! Vi bestämde att vi skulle höras dagen därpå o ja åkte hem!
Dagen därpå fick mamma åka in te sjukhuset igen, o givetvis me samma fucking krångel me ambulansen, även fast mamma hade ett sånt green card så att vi skulle va säkra på att ambulansen tog henne med.. Ett green card e nåt man får av utskrivet av en doktor o på de pappret finns ett nummer man uppger för svarande person på 112 så att de snabbt skickar en ambulans utan att dra hela historien om att mamma va döende i cancer, men de funkade inte en endaste gång utan svarande person oavsett tid på dygnet krånglade alltid alltid... Va de verkligen nödvändigt me en ambulans, för en ambulans va bara te för om man behövde vård under transport.... Hur i hela helvetet ska ja veta om hon överlever transporten in eller ej????
Hon kom alltid iväg när de väl skickade en ambulans o den personalen va alltid gulliga o rar när de väl fick körningen till sig... men vägen dit va ett stridande varenda jävla gång!!!! Totalt komiptenslösa på 112 eller va e problemet...
Vi hälsade på mamma när vi kunde, en vecka innan midsommar så tvingade ja med mina barn dit, de va inte så gamla då o de tyckte att sjukhus miljön va skrämmande o ville helst inte åka dit... Inte för att de inte ville träffa sin mormor utan för att sjukhuset var otäckt! vi var där em em o ja hade me en panna kaffe för hon tyckte inte om sjukhus kaffet. När vi skulle åka hem så kramade hon bårna länge o ville inte riktigt släppa taget om dom.
När ja kom ut i bilen så började ja gråta, hon skulle aldrig mer komma hem! De förstod ja...
Ja hade en tid själv på kga på torsdagen midsommar veckan så ja tog även denna gång med en panna kaffe o gick efter min tid te mamma! Där möts ja av en döende person.... Ingen hade ringt te nån av oss!!! Ja frågade sjukhus personalen hur många dager hon legat så o varför de inte ringt, men de förstod inte riktigt... Ja ringde mina syskon o sa att ni får ta o komma hit för de e tid nu för de!
De kom efter jobbet... mamma kvicknade te en sväng o säger te mig "e du kvar"... Hon hade alltså observerat att ja satt där, o ja sa att ja stannar en stund te. ¨
Hon fick byta rum te ett eget rum, o förlorade vi henne! Hon kom in i en egen värld där hon pratade me sig själv, o vi kunde inte längre kontalkta henne!
Vi satt där hela tiden, på midsommar dog hon!
De är namnsdag Linda den dagen hon dör.... 20 juni 2009!
Älskade mamma....
Ja kommer aldrig acceptera att hon e död men man lär sig leva med sorgen!
Kram Rampus